Ewald, Sigfrid Birger

Stadsingenjör i Helsingborg.
Född 1877-09-12 i Raus (M). [1]
Död 1949-11-21 i Helsingborgs Maria (M). [2]

18770912-401

Bodde 1900 ännu kvar i föräldrahemmet, med titeln ingenjör.

Redan 1904 då byggnadsverksamheten stod på topp väcktes frågan bland stadens styrande om att stadsplanelägga Eneborg och Högaborg. Förhandlingar inleddes med Eneborgs AB om förutsättningarna för en stadsplan. Kvartersstrukturen var redan till stora delar permanentad genom det myckna byggandet, så frågan gällde mest om staden skulle betala för gatumarken och vem som skulle stå för kostnader för att dra fram vatten- och gasledningar i stadsdelen. 1906 fattades beslut om att staden skulle betala för gatumarken medan bolaget fick bekosta anläggningsarbetena och nedläggande av vattenledningar. Stadsingenjören Sigfrid Ewald fick därefter i uppdrag att upprätta en plan för Eneborg och Högaborg. Planen som var färdig 1911 och stadfästes av Kungl. Maj:t året därpå omfattade inte bara Eneborgs AB:s markområde utan även delar av Carlsro-området (t.o.m. Sturegatan) sydväst därom, några kvarter i nordöst och en mindre enklav öster om Viskgatan (kring nuvarande Wieselgrensskolan), de båda senare på mark ägd av Helsingborgs stad. Planen

År 1905 utlystes en internationell pristävlan i Helsingborg. Sigfrid Ewald och A Nilsson lämnade in ett förslag som blev prisbelönt. På grundval av förslaget gjordes en ny stadsplan avseende Helsingborgs norra och östra delar.

Sigfrid upprättade också under åren 1914-15, tillsammans med en annan stadsingenjör vid namn John, förslag till stadsplan för Trelleborg med närmast omgifvande inkorporerade områden.

1919 upprättade Sigfrid Ewald en plan för fyra egnahemskvarter söder om Sofiebergsvägen: Blenda, Frida (idag Backängen), Hedvig och Gerda.

I början av 1920-talet föreslog direktören N. P. Mathiasson för Reymersholms Gamla Industri AB (dåvarande ägare till Kopparverket) att ett större område med radhus för arbetarna skulle byggas söder om Koppargatan mellan Planteringsvägen och Industrigatan. Mathiasson åkte på en resa till Nederländerna och Tyskland tillsammans med ett par av företagets ingenjörer, stadsingenjören Sigfrid Ewald och arkitekten Mauritz S:son Claes för att studera egnahemsarkitektur. Med utgångspunkt från vad de sett under resan fick Ewald i uppdrag att tillsammans med Stockholmsarkitekten Sven Markelius upprätta en stadsplan för radhusområdet medan Claes i samråd med Markelius fick göra typritningar till husen. De första radhusen uppfördes 1925 och under de kommande två åren uppfördes sammanlagt 101 hus. Därefter avstannade planerna och resten av radhusområdet kom aldrig till utförande.

Sigfrid hade också del i skapandet av det som kallats "Sveriges första funktionalistiska monumentalbyggand" - Helsingborgs Konserthus.

Konserthuset invigdes 12 november 1932, men vägen till fullbordan hade varit lång och svår. Arkitekt var Sven Markelius som redan 1918 tillsammans med Olof Lundgren gjort några skissförslag. År 1920 fickemellertid Göteborgsarkitekten Arvid Bjerke ett utredningsuppdrag. Till grund för detta låg ett program som hade utarbetats av stadsingenjören Sigfrid Ewald. Bjerke lyckades aldrig fullborda uppdraget och en ny arkitekttävling utlystes 1925 vilket så småningom ledde till att Markelus ritade byggnaden.

1932 upprättade Sigfrid Ewald en stadsplan för samtliga kvarter mellan Gasverksgatan i sydväst, Varbergsgatan i söder, Karlskronagatan i öster och Wieselgrensgatan och Malmögatan i norr. De bodde

Bodde vid sin död på Drottninggatan 69 i Helsingborg